Petter Birgersson: Rätt att kremera Allmänna arvsfonden

Dessutom konstateras att personer som förekommer i penningtvättsregistret är kraftigt överrepresenterade i organisationer som fått bidrag ur fonden.

Det är häpnadsväckande, sorgligt, skandalöst och uselt. Men tyvärr inte överraskande, då det ligger i linje med tidigare avslöjanden om hur bidrag från Allmänna arvsfonden delats ut till och använts i tveksamma verksamheter .

Allmänna arvsfonden har funnits i nästan hundra år och kom till i samband med att kusiners arvsrätt försvann. Sedan dess har miljonerna och miljarderna trillat in. I december 2022 hade fonden en förmögenhet på 13,2 miljarder kronor och hann det året inte med att dela ut mer än drygt hälften av de 1,2 miljarder kronor som kom in.

Det har skett en breddning av vilka typer av organisationer som kan tilldelas projektbidrag, men tanken har varit att det främst ska gå till projekt som stöder barn, ungdomar och funktionsnedsatta. Det hela ombesörjs av Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet.

Men förutom alla de goda projekt som historiskt Allmänna arvsfonden har bidragit till – som Bris hjälptelefon – har det också uppmärksammats hur pengar går till tveksamma projekt. Mer allmänt konstaterar Riksrevisionen att organisationer som ansöker om bidrag tar till i överkant och ser ansökan som inledningen till en förhandling. Projekten har ofta hög bemanning och pågår över lång tid. Många organisationer får återkommande bidrag, trots att avsikten är att arvsfonden ska bidra i ett inledande skede och inte finansiera organisationers löpande verksamhet.

Det där är väl lite vad man kan förvänta sig av dylika bidragssystem. Det kommer lätt att handla mer om att veta att formulera sig på rätt sätt i ansökan och mindre om att verkligen ha en värdefull verksamhet. Det som ska vara ideellt blir också en slags mjölkkossa för personer med andra syften.

Litet sådant spill får man kanske räkna med. Värre är att pengar har gått till sådant som kan betraktas som rent skadligt och till personer som inte borde ha med allmänna medel att göra. Riksrevisionen kontrollerade med Polisen och Säkerhetspolisen och fann att bland de cirka 1 400 anställda och i projekt som finansieras med hjälp av Allmänna arvsfonden återfanns 41 domar kopplade till ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och demokratihotande brottslighet. Bland firmatecknare återfanns ytterligare sju domar av det slaget. I misstankeregistret – där personer som är skäligen misstänkta för brott återfinns – hittades ett ungefär lika stort antal, kopplat främst till bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll.

Finanspolisens register gällande misstänkt penningtvätt fick också in träffar, vilket Riksrevisionen konstaterar ”indikerar att sökande organisationer och därmed Allmänna arvsfonden utnyttjas för olagliga syften.”

Riksrevisionen menar att det bästa är att avveckla systemet som det ser ut i dag. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta fram en ny ordning för hur arv från avlidna utan arvingar och testamente hanteras. Och så poängterar Riksrevisionen vikten av att bidragen ”inte gynnar ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet.” Det får man nog anse vara ett minimikrav.

Riksrevisionen vill också se att ett register över alla former av statsbidrag och vilka organisationer som får dem, samt ett register för företrädare i ideella föreningar som tar emot offentliga bidrag.

Med den hårda rapporten från Riksrevisionen är det svårt att inte hålla med i slutsatsen om att göra om systemet i grunden. Allmänna arvsfondens utdelning av bidrag borde pausas till dess att man säkrar att pengarna går till något som gynnar medborgarna. Och under alla omständigheter inte hotar deras rättigheter.