Nytt guld inte det viktigaste för ny sportchef

I slutet av oktober 2009 kom Tim Schumacher till Trelleborg som lagledare för det holländska landslag som skulle möta Sverige på Pilevallen.

Den resan ledde till att han i dag är svensk medborgare och bor i en villa med vacker havsutsikt på Dalköpinge Strandväg.

Själva matchen slutade med programenlig holländsk seger, om än en knapp sådan, med 19–16. Tim Schumacher minns med värme den gemytliga tredje halvleken på Pilevallen.

Och så minns han mötet med Britt.

– Britt var kontaktperson, alla kontakter mellan den svenska och holländska ledningen gick genom Britt. Sammanfattningsvis gillade jag henne inte, berättar han och garvar.

– Jag var en arrogant lagledare som sa att vi landar i Köpenhamn – kom och hämta oss där och då. Britt sa nej, hon sa att det var mycket enklare om vi åkte tåg över bron, fortsätter han.

Under den officiella middagen dagen före match bestämde han sig för att söka upp Britt Westesson. Irritationen försvann och ersattes av andra känslor när han väl mötte henne.

– När jag öppnade dörren var jag såld. Det kändes direkt från början, det var nice.

Tim Schumacher pendlade i sex år och flyttade permanent till Britt i Trelleborg i augusti 2016.

Med sig i bagaget hade han massor av rugbyerfarenhet.

Genom åren har han delat med sig av sitt kunnande både som spelare och ledare. De senaste åren har han varit tränare för Skånelaget, damlagets 15-mannalag med spelare från Pingvin, Lugi och Malmö, och så har han haft hand om fysträning på gymmet för damer och ungdomar.

– Min sista säsong med damerna, förra året, var vi obesegrade. Det är nice. Att vara damtränare är mycket psykologi, på träningar och matcher handlar det mycket om det. Jag har tränat mycket styrka med Pingvins tjejer, de är starka. De kollar på vikterna och tror inte att de kan. Lägger jag en handduk över vikterna är det inga problem.

Saknar du att vara tränare för damlaget?

– Ja, naturligtvis. Men jag har varit tränare i fyra år, som tränare måste du alltid vara där och du måste alltid förbereda. Det tar mycket tid.

Sedan januari i år är han sportchef, en roll han tog över efter Mark Stacey. Sedan dess har han sett till att befria styrelsen och de olika lagen från administrativt arbete och all kommunikation med myndigheter och förbund.

– Alla licenser, alla övergångar, allt sånt datorjobb har jag tagit bort från dem, alla lagledare säger att det är tråkigt. Jag har 40 minuter till jobbet och kan sitta på tåget och sköta det.

Tim Schumacher brinner för rugby och den speciella värdegrund som finns i sporten. I Trelleborg har sporten sin givna plats, men han tycker att det intresse som finns borde märkas mer. Förhoppningen är att fler av dem som en gång spelat för klubben ska engagera sig på nytt. Allt för att stärka klubbkänslan, en klubbkänsla som utmanas när Pingvin inte har en egen klubbstuga där man kan samla all sin verksamhet.

– Alla före detta spelare som varit med länge… Var är de? Nu vet jag att det är jobbigt att köra ut till Gylle... Och de ska inte spela, men det är så många andra saker de kan göra. Vi är duktiga på att skicka ut mejl till alla, men det måste finnas något sätt vi kan göra för att dra ut dem till klubben. Jag hoppas att vi kan göra något för att bygga ett nätverk. Kanske i samband med någon hemmamatch, det här vill jag brainstorma kring. Det bara måste komma igång, säger han.

– Som på 60-årsfesten i höstas. Alla var där, det var jätteroligt, men vi behöver inte vänta till nästa jubileum för att träffas.

Som bekant brottas Pingvin med problematiken att inte ha en gemensam plats att vara på. Den nya rugbyarenan är inte klar förrän till nästa säsong.

– Jag har ingen aning varför det tagit så lång tid, politik är inte min grej. Jag är glad att de har börjat nu, att parkeringsplatsen nästan är klar. Det är viktigt att kidsen kommer och tittar på seniorerna, att få hela den här familjekänslan.

En annan sak som frustrerar och gnager är avsaknaden av Pingvinspelare i landslaget på seniorsidan. På damsidan är Frida Nilsson undantaget, som spelar både i sjumanna- och 15-mannalandslaget.

På herrsidan, där Pingvin vann SM-guld 2022, är det inga spelare med.

– Jag tycker att kommunikationen mellan landslaget och klubbarna är minimal. Jag har skrivit några mejl till förbundet och landslagsledningen och frågat varför det är så. Jag vill inte kritisera dem, bara veta varför vi inte är där. Men jag får aldrig något svar tillbaka. Det är... dåligt.

– Så fort jag vet vad det beror på... om det handlar om pengar, tid eller långa avstånd. Eller om det är så att spelarna inte vill, i så fall har vi ett problem i Pingvin. Om möjligheten är där och man blir bjuden till landslaget – go. Inte bara för att det är landslaget, du träffar spelare från andra lag. Om det är de bästa spelarna i Sverige... Det man lär sig där tar man med sig tillbaka till klubben.

Som traditionen bjuder är det nytt serieupplägg i den högsta serien i rugby på herrsidan. Den här helgen spelas första matcherna i allsvenskan region Skåne och nästa helg är det Pingvins tur att kliva in i handlingen, när Lugi kommer till Gylle Stadion.

Vissa spelare och ledare som var med om guldfesten i höstas har tackat för sig.

– Pingvin vann SM-guld förra säsongen. Jättegrattis och jättestort för klubben. Om vi lyckas i år? Jag vet inte. Om jag bryr mig? Nej. Det är min personliga uppfattning. Ha skoj, bygg upp spelare, utvecklas – det är det viktiga. Det är klart att det inte är roligt att förlora allting, men det ska vi inte heller.

Tim Schumacher berättar att visionen är att bygga ett lag med så många trelleborgare som möjligt, och att ta in utländsk förstärkning på vissa nyckelpositioner. Han gläds därför åt att fyra P18-spelare får chansen i A-laget i år.

Till årets herrupplaga har Tim Schumacher bland annat förstärkt med två klungspelare från Holland.

– För dem är det här en sommarsemester, det är inte så många matcher, vi har en kort säsong. De får bo i en lägenhet och så har vi ordnat jobb åt dem. Det de måste göra är att träna två gånger i veckan med laget och spela matcherna. Sedan är mitt personliga krav att de ska imponera på mig, visa varför de ska vara här.

Att vinna guld 2023 kommer att bli oerhört svårt, inte minst för att Stockholm Exiles firar 60 år i år och vill fira detta med ett guld. Klubben har också satsat därefter.

Lugi i första mötet på hemmaplan kan bli nog så knepigt, ett Lugi som besegrade Pingvin i DM härförleden och som tränas av Sean Rollings, som förra säsongen tillhörde Pingvins ledarstab.

Oavsett vilket hoppas Tim Schumacher att många av de som var på Pingvins 60-årsjubileum i oktober ska komma till klubbens första hemmamatch nästa lördag. Han hoppas att det rugbyintresse som ligger latent ska blomstra på nytt och sedan sprida sig på riktigt när klubben väl får sin efterlängtade arena klar.

Var vill du att Pingvin ska vara om fem år?

– Om man tittar på hur det är i Holland... Där finns det några stora klubbar, satellitklubbar. Ett stort önskemål är att all kunskap samlas här, att de bästa spelarna i området kommer till Pingvin och utvecklas här. Att vi samlar de bästa klungtränarna, de bästa fystränarna här, men att vi sedan delar med oss av allt till klubbarna runt omkring.

– Det är en stor grej, men först måste vi kunna erbjuda något, säger Tim Schumacher, och syftar på den klubbstuga och den rugbyarena som ännu inte finns.