Lars Thulin: Det ska vara en transmodell i år
Jag läste nyligen att någon som drabbats av ödet att vara en rik man, men fångad i en fattig mans kropp. Hen identifierar sig därmed som ”transfinansiell”.
Det är naturligtvis inget som inte några insamlade miljoner lätt skulle fixa. Värre kan det vara med andra tillstånd som kan drabba vem som helst, när som helst – även dig, käre läsare.
Jag säger naturligtvis inte detta för att driva med transpersoner. Tvärtom, de har mitt fulla stöd och jag är helt för att människor ska få uttrycka sin personliga frihet. Så länge det inte skadar någon oskyldig förbipasserande, naturligtvis, och har begränsad påverkan på miljön, klimatet samt förekommande växt- och djurliv.
För tänk vad många självförtroenden som skulle kunna få en skjuts, om folk bara finge bestämma sig själva för vad de ville vara, och följde den linjen. Benhårt.
Säg att man var lite tjock, exempelvis. Och länge försökt lätta på vikten. Medan verkligheten oförskämt nog målmedvetet jobbar åt motsatt håll. Så du är fast i en tjockis tunga kropp. Men vips – är du transgravitationell!
Försök däremot att undvika begreppet ”transfet”, det låter ju förfärligt.
Se där, känns det inte genast lite bättre? Det kan bli ännu bättre.
”Får du ofta höra att alla dina vitsar är gamla och mossiga? Då kan du vara transaktuell.”Lars Thulin
Du är kanske rätt smart, känner du, men är av födsel och ohejdad vana fast i ett trögt huvud. Du är transintellektuell. Det är bara folk i omgivningen som är för korkade för att fatta det. Transimbeciller, allesammans.
Kanske går du runt och är kvick, rolig och socialt begåvad inuti ditt huvud, men det kommer liksom aldrig ut på det sättet. Transspirituell.
Du är kanske inte så där bländande vacker som du skulle önska, utan fångad i en mindre bildskön kropp. En transmodell.
Måhända känner du själv att din personlighet liksom överskrider tid och rum, men är fast i en trist och tråkig tidsålder du aldrig bett om. Då är chansen stor att du är transdimensionell.
Får du ofta höra att alla dina vitsar är gamla och mossiga? Då kan du vara transaktuell.
Du tror kanske så där lite veligt och allmänslarvigt på ”en högre kraft” men kan inte riktigt känna dig hemma inom någon av de stora världsreligionerna. Då kan vi väl kalla dig transkonfessionell.
Du identifierar dig kanske, som de flesta av oss, som unik och originell. Men är till din besvikelse fast i en förfärligt kontorsgrå och typisk typ. Du är transindividuell. Eller möjligen transoriginell, välj själv. Här är vi inte knussliga.
Den här principen kommer inte att hjälpa dig ur knipor, förstås. Om du blir stoppad av polisen efter att ha vinglat runt i vägbanorna så hjälper det inte att du identifierar dig som nykter. Blir du gripen för grovt mygel lär det inte hjälpa en sekund att du ”bara” är transkriminell.
Själv är jag transrebell. En småborgerlig, konventionell typ med ett anarkistiskt sinnelag fångat i en box utanför boxen.
Jag vet, till viss del handlar det förstås om självbedrägeri. Men förhoppningsvis på ett skönt, boostande sätt.
Och åter igen, ni som är transpersoner på riktigt: ursäkta om jag bjuder in till lite av en transkarusell. För det är ju så här att om vi inte kan skoja om er kan vi heller inte ta er på allvar.
