Ryssar kartlägger kusten

Under ett par veckor har en rysk forskargrupp kartlagt livet under ytan på 47 punkter längs sydkusten. Tanken är sammanställningen ska gynna Östersjöns framtid.

SMYGEHUK. Biologerna och geologerna har en diger provsamling att ta med sig hem. Flaskor med småfisk, provrör med räkor och påsar med mörtar. De visar upp en bråkdel av sina fynd som de förvarar på Pensionat Smygehuk, där de bor under sitt arbete i Sverige.

– Vi vill veta vilka arter det finns, hur många de är och var de finns, säger Nina Bogutskaya från Zoologiska Institutet i St Petersburg.

Hon är en av nio forskare i gruppen som leds av professorn Nikolay Aladin. Han träffade representanter från Trelleborgs kommun på en konferens om Östersjön 2006.

– Det har växt fram ett fördjupat samarbete sedan dess, säger Mattias Müller, miljöstrateg på Trelleborgs kommun.

Målet är att kartläggningen av ekosystemet längs Trelleborgs kust ska gagna hela Östersjön. Det betonar både de ryska och svenska representanterna i projektet.

– Det är viktigt att ryssarna finns med. Så vi visar att de finns med i båten, säger Mattias Müller.

– Enligt min mening existerar inga landsgränser inom forskningen. Vi hoppas att våra resultat ska ligga till grund för nya idéer även i andra länder, säger Nikolay Aladin.

Övergödning, att stora mängder alger driver in och ruttnar längs kusterna, är ett problem i hela Östersjön. Bland annat påverkas grunda sandbottnar som är uppväxtplatser för fisk.

Nikolay Aladin har tröttnat på att det är mer snack än verkstad när det gäller att förhindra algblomningen i Östersjön, som han på grund av sitt bräckta vatten beskriver som ett unikt hav. Det är extra sårbart eftersom både djur och växter lever på gränsen av vad de tål.

– Vi måste städa Östersjön som om det vore vårt hus. Vartenda hörn är viktigt, säger Nikolay Aladin.

Det finns redan en plan på att han och de andra forskarna ska komma tillbaka till Trelleborgs kommun. Då hoppas Aladin att det även finns en ornitolog i gruppen.

Mattias Müller betonar vikten av jobba med helheten.

– Allt måste hänga ihop, så vi får en fungerande kedja, säger han.

Han hoppas att det här projektet ska skapa spin off-effekter genom nya frågeställningar och resultat.

– Vi vet generellt väldigt lite om livet under ytan.

Ryssarnas dykningar ska ändra på det. Botanikern Nikolay Rovalchuk som har dykt flitigast påpekar att det inte bara är elände längs havets botten.

– Det är riktigt vackert på vissa platser.