En skickligt gjord analys för Trelleborg
Det är en skickligt gjord analys för Trelleborg, som jag tolkar som starkt kritisk i sak för den som är läs- och analyskunnig. Men ändå utan att den samtidigt tar heder och ära av någon eller några ansvariga som därför med automatik tycker sig behöva ta till överord i något slags försvarskamp. Och därför försöker blockera alla försök till förändring till det bättre!
”Det borde sammanfattningsvis inte vara nödvändigt att säga men nog talar hela ditt inlägg för att de flesta amatörer skall lyftas ut ur företagsdrivande kommunala aktiviteter!”Lars-Olof Svedberg
Ett rent av lysande inslag i din analys, Tommy, är ju påpekandet av det strikta ansvaret för styrelseledamöter där jag undrar om man medvetet räknar med att bli räddad(e) av din stillsamt påpekade jävssituation… Eller har man rent av ingen aning om något av detta alls? Det borde sammanfattningsvis inte vara nödvändigt att säga men nog talar hela ditt inlägg för att de flesta amatörer skall lyftas ut ur företagsdrivande kommunala aktiviteter! Och självklart ersättas av folk som vet vad de gör! Lite så är det ju i en ”vanlig” nämnd där det finns tjänstemän som sakkunniga.
Får jag lite anekdotiskt påminna om C Northcote Parkinson och hans ”första lag” skriven runt 1957. Där beskrivs bland annat ett möte i ett ekonomiskt utskott (läs gärna ”politisk nämnd”!) som skall fatta beslut om ett nytt ”atomkraftverk” för 50 miljoner, ett cykelställ för 4 700 och fritt kaffe för en mötesgrupp för årligen 114 kronor. Boken går säkert att hitta någonstans på nätet fortfarande, för den som är intresserad. Sedan Tommy, har ju Rune Roth bekymrat sig lite över olika politiska systems möjligheter att få just sina synpunkter tillgodosedda i en verklighet enligt det du förespråkar. Och där finns ju också en risk att ägardirektiven utsättes för ändringar vart fjärde år.
Men det får väl i så fall ses som att de politiska ägardirektiven styrs av aktuell politiskt majoritet i fullmäktige. Men med aktiva ägare, som faktisk egentligen inte är de politiska partierna utan vi väljare/medborgare (observera detta) är vi ju tillbaka vid min tes att det är vi, som släppt fram politikerna till att bilda egna ”adelsgrupper”. Helt enkelt för att vi har abdikerat från skyldigheten att engagera oss tillräckligt för att åtminstone hålla våra respektive ombud i politiken i örat. Och då blir det ju nästan med automatik så att för mycket makt riskerar att korrumpera, på ett eller annat sätt. Oavsett i vems namn den formellt utövas, till och med… Så skall vi medborgare verkligen behöva uppleva en ”big bang” innan vi vaknar till liv och tar vårt ansvar?
Lars-Olof Svedberg
Fotnot: Därmed avslutar vi den här debatten för denna gången.
